"En anklagelse af s�rdeles graverande art, har f�ranledt enskild behandling i poliskammaren under loppet al november m�nad. Saken, som �r i h�g grad skabr�s, f�rekom i l�rdags f�r f�rsta g�ngen vid r�dhusr�ttens 2:dra a afdelning. Vi hade �nskat undg� att lemna n�gon redog�relse f�r densamma men anse oss icke kunna undvika det.
Den till poliskammaren �fverlemnade anklagelseskriften inneh�ll angifvelse att hr E. Svan i G�teborg m�tte st�nda ansvar f�r det han d. 24 sistl. september gjort hemg�ng i hr C. Zanders bostad och med list och v�ld f�rs�kt ut�fva otukt med hans hustru samt v�ldf�rt sig � henne, under det hon var i l�ngt framskridet hafvande tillst�nd. Zander yrkade det n�mnde Svan m�tte �d�mas det str�ngaste straff lagen stadgar f�r dylikt brott, f�rbeh�llande sig ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnader och anh�llande att s�som vitne f� p� ed h�rd hr H. Marcus, f hvilken �r anst�ld bos ofvann�mnde Svan.
Handlanden E. Svan �r innehafvare af firma i Rotbenborg & C:o och E. Svan & C:o � S�dra Hamngatan, och boende vid Lazarettsgatan n:r i 101 A. M�lsegaren, handelsbokh�llaren Carl Zander, bor � l�genheten Katrinetorp.
E. Svan hade jemv�l till poliskammaren inlernnat en skrifvelse af f�ljande inneh�ll:
�Till poliskammaren i G�teborg.
H�rmed anm�ler jag att mitt f�rra bitr�de Carl Zander olofligen fr�n mig tagit penningar dels utaf den honom betrodda f�rs�ljningskassan, dels beb�llit ing�ngna beloppen f�r varor, som han s�lt och yrkar jag ansvar f�r detta hans beteende. G�teborg den 9 nof. 1878.
/ E. Svan.�
E. Svan hade dessutom uttagit st�mning � C, Zander f�r det denne falskligen angifvit honom f�r v�ldt�gt.
Innan m�let vidare framskridit, framst�lde ordf�randen, r�dman Kullman, till parterna, om de icke godvilligt ville f�rlikas i ett m�l af s� uppr�rande beskaffenhet, hvilket dock af dem nekades, s�rskildt af Svan, som p�stod att alltsammans vore en skaml�s l�gn.
Ordf�randen uppl�ste derefter en del af poliskammarens f�rh�rsprotokoll i m�let, inneh�l- lande bl, a.:
att d� Zander, som vid denna tid varit anst�ld s�som bitr�de i Svans butik, tisdagen den 24 sistl. september p� aftonen kommit till sin d�varande bostad i huset n:r 29 vid Haga Kyrkogata i Annedal, han der funnit sin hustru ligga hopkrupen i ett h�rn af rummet n�stan medvetsl�s och i en s�rdeles uppr�rd sinnesst�mning; att, sedan hustrun sm�ningom �terh�mtat sig, hon p� hans fr�gor ber�ttat, att samma dag p� e..n, sedan det blifvit m�rkt, Svan kommit hem till henne, som varit alldeles ensam i bostaden, och med en f�rsk�lan, att mannen Zander gjort sig skyldig till st�ld i butiken, hotade att derf�r angifv honom d�rest hustrun icke ville efterkomma, hans �nskan; att, sedan hon med f�rakt af slagit Svans f�rslag, och p� hans fr�ga, om hon �lskade sin man, jakat h�rtill, Svan f�rklarat det vara en d�lig k�rlek, d� hon icke hade mod att uppoffra sig l�r att r�dda sin man fr�n f�rderf; att hon ytterligare flera g�nger afvisat Svan, hvilken emellertid lofvat att draga f�rsorg om henne och skicka mannen ut p� resor, endast hon ville efterkomma Svans �nskningar; att Svan slutligen, n�r hon varit halft vanm�ktig, v�ldf�rt sig � henne o. s. v.
Detta f�rklarade Zander vara fullkomligt �fverensst�mmande med sanningen och sade sig kunna till en del med vitnen bevisa det. Svan nekade best�mdt till allt detta, vidh�llande sina i poliskammarens protokoll afgifna uppgifter af f�ljande lydelse:
Svan vore helt och h�llet oskyldig till den af Zander mot honom gjorda angifvelsen; sedan han f�tt anledning misst�nka det Zander i butiken vid flera tillf�llen tillgripit penningar och varor, hade han d. 24 sistl. sept. derom tillsagt Zander, hvilken d� f�r honom erk�nt sig skyldig till dessa tillgrepp och �fven underskrifvit en af Svan uppsatt skrift, hvari han medgaf sig hafva vid olika tillf�llen tillgripit 50 och 75 �re, dels inneh�llit penningar p� f�rs�lda varor; Svan hade genast derefter begifvit sig till Zanders bostad f�r att efterse om n�gra fr�n Svan tillgripna varor funnos der f�rvarade; han hade dervid i bostaden sammantr�ffat med Zanders hustru, f�r hvilken han visserligen omtalat, att mannen gjort sig skyldig till tillgrepp och att han ville efterse om der funnes n�got af det tillgripna, men han hade hvarken med ord eller �tb�rder eller p� n�got annat s�tt s�kt f�rm� henne till otukt eller mot henne brukat v�ld. Svan yrkade nu ansvar � Zander f�r de tillgrepp, hvartill denne gjort sig skyldig.
Ang�ende Zanders svarom�l h�ra inneh�ller poliskammarens protokoll f�ljande:
"Zander, h�rom h�rd, har f�rklarat, att Svan ifr�gakomne dag tillsagt honom det han misst�nkte honom f�r st�ld; att, d� Zander f�rklarat sig oskyldig h�rtill. Svan p�yrkat, det Zander skulle st�lla n�gon s�kerhet f�r hvad han hade om h�nder, derest han skulle kunna f� bibeh�lla sin tjenst hos Svan; att Zander d� erbjudit sig skaffa vederh�ftig borgen, hvarp� dock Svan icke ville ing�, under f�reb�rande att borgesm�nnen l�tteligen kunde tro, att Zander varit o�rlig, och att borgen derf�r erfordrades; att Svan i st�llet uppsatt ofvan ber�rda skrifvelse, som han uppmanat Zander att underskrifva, under l�fte, att ej visa den f�r n�gon och att �terst�lla densamma till Zander, d� denne lemnade sin tjenst, derest han icke derf�rinnan gjort sig skyldig till n�gon o �rlighet; samt att Zander, som ej riktigt uppfattade skrifvelsens inneh�ll och ej f�r�fvat vare sig de tillgrepp, som deri finnas upptagna, eller andra, derefter undertecknat skriften, hvaraf tagits tv� exemplar, deraf Zander erh�llit det ena."
Den af /�nder undertecknade skriften �r af f�ljande inneh�ll:
�Jag Zander, erk�nner frivilligt och �ppet att jag vid �tskilliga tillf�llen tagit 50 och 75 �re att jag n�gra g�nger har beh�llit hela beloppet som har influtit f�r varor, som jag har s�ldt, deribland p�minner jag mig s�rskildt ett par tofflor som kostat kr. 4: 50 �fven en l�nghalsduk som jag s�lde till kr. 2: 75.
G�teborg den 24 sept. 1878.
/ Carl Zander.�
Zander f�retedde jemv�l ett exemplar af denna handling, hvar� fanns tecknadt f�ljande:
�Den dag som Carl Zander fr�n mig afflyttar f�rbinder jag mig, s�vida han fr�n denna dag och till dess varit mot mig fullst�ndigt �rlig, att till honom �terst�lla originalet till f�rest�ende afskrift.
/ K. Svan"
Zander vidh�ll att han p� Svans entr�gna beg�ran undertecknat ifr�gavarande handling, hvilken vore skrifven af Svan; hvarjemte Zander uppgaf, att Svan ytrat, det handlingen skulle utg�ra s�kerhet f�r saker, som kunde komma bort ur butiken.
D� Zander icke velat skrifva under, hade Svan sagt honom, att han icke v�gade det, en�r han fruktade att icke kunna vara �rlig mot Svan. Detta hade inverkat att Zander tecknat sitt namn.
Af polisprotokollet framg�r vidare, af hustru Zander vid f�rh�ret i poliskammaren gjorda till�gg, att Svan uppeh�llit sig hos henne om- kring en eller en och en half timma; att hon under Svans hotelser och f�rf�ljelser skrikit och ropat p� hjelp, men att s�dant ej h�rts af n�gon i huset och att hon varit ensam hemma i bostaden; att Svan, d� han afl�gsnade sig, v�l sagt sig sjelf ej skola f�r hennes man omtala sitt bes�k men ej uppmanat henne att icke omtala det f�r mannen; samt att Svan vid ett senare tillf�lle �ter bes�kt henne, under f�regifvande att han ville se p� makarnes m�bler och vid detta tillf�lle tillsport henne huru gammalt hennes foster vore.
Svan nekade vid l�rdagens ransakning fortfarande att s� f�rh�llit sig. Ang�ende sitt bes�k hos hustru Zander tillade han f�ljande: Hans bes�k hos henne hade p� sin h�jd varit 15 minuter. D� han genast vid ditkomsten sagt henne att n�got ledsamt f�rde honom dit, hade hon f�rklarat sig veta att hennes man tillegnat sig mindre penningsummor hos honom. Han hade dock icke visat n�gon f�rtrolighet mot henne. Ingen lampa hade vid hans bes�k varit t�nd; f�rst d� han gick t�nde hon lampan, i afsigt - som han trodde - att hon �mnade lysa honom ut.
Ytterligare tillade Svan, att hustru Zander icke visat sig just uppskakad �fver sin mans brottslighet.
Hvad Zander betr�ffade, ans�g Svan det vara egendomligt att denna stadnat qvar i hans tjenst om han uppf�rt sig s� illa mot fru Zander. Ty Zander hade till d. 29 okt. qvarstannat hos Svan.
P� ordf�randens framst�llning till Zander om vittnen funnes att tillg�, svarade denne att nan beg�rde uppskof i m�let f�r att h�ra en herr Marcus, som f�r n�rvarande vistas i Tyskland, vidare droskusken Johan Petter, k�rande droskan n:o 20, som k�rt Svan till makarne Zanders bostad, en verkm�stare Melin samt ett par hos Svan anst�lda qvinliga bitr�den.
�klagaren anh�ll �fven om uppskof f�r anskaffande af svarandens prestbevis; vidare yrkade �klagaren, d� det fanns anledning till det antagande att Svan beg�tt det brott hvarf�r han nu �r misst�nkt, hvilket brott strafflagen bel�gger med minst 6 �rs straffarbete, att Svan m�tte under ransakningen inmanas i allm�nt h�kte.
Svan bestred detta, s�gande fortfarande allt- sammans vara en skaml�s l�gn.
Efter en kort �fverl�ggning f�rklarade r�dhusr�tten sig icke f�r n�rvarande kunna bifalla �klagarens yrkande om svaranden Svans biktande, men uppsk�ts m�let f�r vidare handl�ggning till d. 14 instundande december, d� parterna skulle vid laga p�f�ljd sig �nyo infinna."
Relationship computing |
|