|
|
|
|
|
Skutsk�r
Skutsk�rs historia som fabriksort b�rjar f�rst p� 1860-talet. F�re denna tid omtalas Skutsk�r endast som en lastageplats f�r j�rnvaror fr�n �lvkarle� och S�derfors bruk. Fr�n dessa bruk forslades j�rnet efter h�st till en upplagsplats vid Dal�lven ett stycke nedanf�r �lvkarlebyfallen, p� Sand�rn, varifr�n det sedan p� pr�mar f�rdes till i Skutsk�r.
Denna plats hade f�tt sitt namn efter en holme eller sk�r, som sedan �ldre tider kallades Skutsk�ret; p� en karta fr�n b�rjan av 1870-talet kallas den Gamla Skutsk�r. Holmen kallades sedan Pr�stholmen och anv�ndes numera som br�dg�rd. N�r �lvkarle� och S�derfors bruk byggde sitt upplagsmagasin p� stranden mitt emot Skutsk�ret, p� det sedan �ldre tider omtalade s. k. Medora land, fick s� �ven denna plats namnet Skutsk�r.
Skutsk�rs s�gverk anlades �r 1868 av firman Astrup och S�rensen. Denna firma hade bildats p� 1850-talet f�r att huvudsakligen driva utrikes handel med tr�varor. Efter att en tid ha haft sitt huvudkontor i Barcelona i Spanien flyttade firmans b�gge innehavare �r 1864 till Stockholm. Firman �gde bl. a. stora skogsegendomar i Dalarna och G�strikland, och det var s�rskilt f�r att kunna p� ett rationellt s�tt utnyttja dessa, som firmans innehavare uppgjorde planer p� att bygga ett s�gverk vid eller i n�rheten av Dal�lven.
...
...�r 1868 ig�ngsattes byggandet av s�gverket och �r 1870 var det i full verksamhet, ehuru en del utvidgningar och byggnader �nnu var under arbete. Den nyss omn�mnda flottningsr�nnan blev f�rdig p� h�sten 1869 och �ppnades samma dag, som Suez-kanalen invigdes. Den b�rjar vid H�lldammen ovanf�r �lvkarle� bruk och g�r sedan genom skogs- och k�rrmarker fram till Skutsk�r, en str�cka p� 11 kilometer. Genom byggandet av timmerr�nnan �vervanns de stora sv�righeter, som skulle m�tt vid tim- | rets f�rande f�rbi �lvkarlebyfallen...
...
Vid s�gverkets anl�ggande fanns av byggnader p� Skutsk�r endast �lvkarle� bruks j�rnmagasin, byggt av slaggsten, samt ett par mindre byggnader ute p� Holmen. Men snart reste sig den ena byggnaden efter den andra p� den f�rut s� gott som �de platsen. Man m�ste ocks� t�nka p� att skaffa bost�der �t de arbetss�kande, som str�mmade till den nya arbetsplatsen fr�n skilda h�ll. Bland annat omn�mnes att m�nga familjer fr�n V�rmland fanns med bland de f�rsta invandrarna. Det blev till en b�rjan provisoriska bost�der i kaserner och andra tillf�lliga byggnader. Vid torget b�rjade man r�tt snart att bygga mera stadigvarande bost�der. Herrg�rdsbyggnaden byggdes �r 1870-71 och var under den f�rsta tiden endast en env�ningsbyggnad, men p�byggdes till sin nuvarande h�jd �ren 1874-75. P� herrg�rden bodde f�rst f�rvaltare Berteau, men redan �r 1871 flyttade Thorvald Olrog dit som disponent. Efter 1875 bodde Astrup med familj d�r varje sommar i nedre v�ningen, och disponenten Olrog bodde hela �ret i �vre v�ningen.
Lite information om �skonbr�derna Per Olsson f�dd 1807 och Mats Olson Makrill f�dd 1822 fr�n Bj�rn Sonesson arkivarie, Malungs lokalhistoriska arkiv.
| Relationship computing |
|
