1. ,
  2. A
  3. B
  4. C
  5. D
  6. E
  7. F
  8. G
  9. H
  10. I
  11. J
  12. K
  13. L
  14. M
  15. N
  16. O
  17. P
  18. R
  19. S
  20. T
  21. U
  22. V
  23. W
  24. X
  25. Z
  26. Å
  27. Ö

JOHANNES Larsson Zander1 1828–1908

Torpare, arbetare, pumpare

Kön: Man Levnadsålder: 80

Levnadsbana

Född1828-09-19 Botilsäter, Värmlands län, Larserud2
Troendedöpt (0)1828-09-21 Botilsäter, Värmlands län3
Torpare, arbetare, pumpare
Gift (37) med
BRITA Olsdotter (1845–1884)
1865-10-22 4
Bosatt (≈50)1879 Älvkarleby, Uppsala län, Skutskär5

Pumparen

Flyttat från Malung 1879-12-08, attest 101

Bosatt (≈52)1881 Älvkarleby, Uppsala län, Skutskär6

Pumparen

Död (80)1908-12-06 Älvkarleby, Uppsala län, Skutskär, Medora7,8. Dödsorsak: Ålderdomssvaghet

Sida i församlingsboken 1768

Personanteckningar

<b>1865-06-25</b> lysning med Britta Olsdr.<br /> <b>1865-10-22</b> vigdes torparen Johannes Zander på Marieberg, Forsvik och pigan Britta Olsdotter från samma plats<br /> <b>1866-67</b> torpare, lösdrifv Byn (Marieberg).<br /> <b>1867-10-21</b> Flyttade till Malung med hustru och barn.<br /> <b>1870</b> Arb i Ö Utsjö, Malung. Jobbade som kusk åt Astrup (Astrup & Sörensen enligt Anna-Lisa S).<br /> <b>1872-74</b> ca Bodde i Floda, Södermanland där Sofia och Hulda föddes (Arkion folkräkning 1900)<br /> <b>1866-74</b> finns det anteckningar i husförhörslängden för Östra Utsjö i Malung för alla år utom 1872. Kanske han bara säsongsjobbade i Floda? Familjen bor som andra familj på gården Åskon.<br /> <b>1876-1885</b> Enlig hfl står det att familjen har vistats omkring 4 år i Floda. [Iris Larsson]<br /> <b>1877-11-20</b> Enligt Malungs utflyttningslängd så flyttade Johannes med hustru och 4 barn (flickor) från Östra Utsjö till L.D. [Lösdrivare]. Samtidigt som Makril Mats Olsson med familj flyttade.<br /> <b>1878</b> Smed i Skutskär, Victors födelseattest skickades till Malung. [Älvkarleby C:8 b163]<br /> <b>1879-1880</b> Pumpare i Skutskär [AI:21 p81]. Flyttat från Malung 8/12 1879 (attest nr 101).<br /> <b>1880</b> Pumpare i Skutskär [Folkräkningen 1880].<br /> <b>1878</b> Smed i Skutskär, Victors födelseattest skickades till Malung<br /> <b>1881-1885?</b> Pumpare i Skutskär [AI:2 p227]. Flyttning: N.B. 877 (377?)?<br /> <b>1886</b> Ett runt bord som kan ha skaffats till huset vid kanalen signerat Hagman 1886 med blyerts. Bordet har funnits hos Helny och Gösta och finns nu hos Mats-Olof.<br /> <b>1890</b> Pumpare, änkling i Skutskär (svebef1890 obs, felregistrerat Lander på CD-skivan)<br /> <b>1900</b> Pumpare, änkling, far i familjen. Hulda, Viktor, Yngve och Anna Brita bor hemma. Anna Brita med sonen Edvin. [svebef1900] <br /> 1908 Dr av ålderdomssvaghet i Skutskär [SCB döda Skutskär 1908] <br /> Astrup blev sedermera disponent? för Skutskärs sågverk dit även Johannes med familj flyttade. I Skutskär bodde familjen först på Torget sedan i Bodarna. När Johannes nämnde för Sörensen att gångvägen till arbetet blev lång, så fick han tomten vid kanalen samt virke och sten att bygga ett hus av. Huset (1 rum) byggdes 1880. (Se foto nedan) Enligt bouppteckningen jobbade han sina sista år som pumpare i Skutskär (pumpning av pråmar i hamnen vilka användes för att frakta virke till båtarna på redden, se arbetslista nedan)<br /> <br /> <a href="http://picasaweb.google.com/mojsan/Sander/photo?authkey=3q7i-rHzivM#5060020723086759250"><img src="http://lh5.google.com/image/mojsan/RjjOCduzlVI/AAAAAAAAAnk/VDod2UQQH4g/s288/Johannes-familj-kanalen-ca1901.jpg"; /></a><br/><em>Huset vid kanalen ca 1901</em> <br /> <a href="http://picasaweb.google.com/mojsan/Platser/photo?authkey=YY56QbMw6e8#4991414668063014930"><img src="http://lh5.google.com/image/mojsan/RUURMeiSABI/AAAAAAAAAPY/AuSZFUNlStI/s288/Kanalen_ca1960.jpg"; alt="Huset vid kanalen ca 1960"/></a><br/><em>Huset vid kanalen ca 1960</em> <br /> <img src="http://www.slaktdata.org/albums/dokument/PICT0278_J_Zander_arbetslis.jpg"; alt="Arbetslista maj 1886, Stora Enso centralarkiv, G6 vol 221"/> <hr/> Ur boken Älvkarleby av A. N. Sandén. Omarbetad upplaga 1960: <p>Skutskär</p> <p>Skutskärs historia som fabriksort börjar först på 1860-talet. Före denna tid omtalas Skutskär endast som en lastageplats för järnvaror från Älvkarleö och Söderfors bruk. Från dessa bruk forslades järnet efter häst till en upplagsplats vid Dalälven ett stycke nedanför Älvkarlebyfallen, på Sandörn, varifrån det sedan på pråmar fördes till i Skutskär.</p> <p>Denna plats hade fått sitt namn efter en holme eller skär, som sedan äldre tider kallades Skutskäret; på en karta från början av 1870-talet kallas den Gamla Skutskär. Holmen kallades sedan Prästholmen och användes numera som brädgård. När Älvkarleö och Söderfors bruk byggde sitt upplagsmagasin på stranden mitt emot Skutskäret, på det sedan äldre tider omtalade s. k. Medora land, fick så även denna plats namnet Skutskär.</p> <p>Skutskärs sågverk anlades år 1868 av firman Astrup och Sörensen. Denna firma hade bildats på 1850-talet för att huvudsakligen driva utrikes handel med trävaror. Efter att en tid ha haft sitt huvudkontor i Barcelona i Spanien flyttade firmans bägge innehavare år 1864 till Stockholm. Firman ägde bl. a. stora skogsegendomar i Dalarna och Gästrikland, och det var särskilt för att kunna på ett rationellt sätt utnyttja dessa, som firmans innehavare uppgjorde planer på att bygga ett sågverk vid eller i närheten av Dalälven.<p> <p>...</p> <p>...År 1868 igångsattes byggandet av sågverket och år 1870 var det i full verksamhet, ehuru en del utvidgningar och byggnader ännu var under arbete. Den nyss omnämnda flottningsrännan blev färdig på hösten 1869 och öppnades samma dag, som Suez-kanalen invigdes. Den börjar vid Hålldammen ovanför Älvkarleö bruk och går sedan genom skogs- och kärrmarker fram till Skutskär, en sträcka på 11 kilometer. Genom byggandet av timmerrännan övervanns de stora svårigheter, som skulle mött vid tim- | rets förande förbi Älvkarlebyfallen...</p> <p>...</p> <p>Vid sågverkets anläggande fanns av byggnader på Skutskär endast Älvkarleö bruks järnmagasin, byggt av slaggsten, samt ett par mindre byggnader ute på Holmen. Men snart reste sig den ena byggnaden efter den andra på den förut så gott som öde platsen. Man måste också tänka på att skaffa bostäder åt de arbetssökande, som strömmade till den nya arbetsplatsen från skilda håll. Bland annat omnämnes att många familjer från Värmland fanns med bland de första invandrarna. Det blev till en början provisoriska bostäder i kaserner och andra tillfälliga byggnader. Vid torget började man rätt snart att bygga mera stadigvarande bostäder. Herrgårdsbyggnaden byggdes år 1870-71 och var under den första tiden endast en envåningsbyggnad, men påbyggdes till sin nuvarande höjd åren 1874-75. På herrgården bodde först förvaltare Berteau, men redan år 1871 flyttade Thorvald Olrog dit som disponent. Efter 1875 bodde Astrup med familj där varje sommar i nedre våningen, och disponenten Olrog bodde hela året i övre våningen.</p> <p> <a target="_blank" href="http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/57566.html?1077295777">Lite information om Åskonbröderna Per Olsson född 1807 och Mats Olson Makrill född 1822</a> från Björn Sonesson arkivarie, Malungs lokalhistoriska arkiv.

Källor

  1. Botilsäter C4 49, B1 1/4, B2 1/4, CEF, AI:16 s 186, AI:17 s 184,AI:18, svebef1890,1900, Arkion folkräkn 1900, Älvkarleby O3, Älvkarleby AI:21 p81, p227, Malung BI:1 2/3, Malung AI:7D, Iris Larsson
  2. Botilsäter (S) CI:5 (1822-1830) Bild 174 / sid 339 (AID: v5152.b174.s339, NAD: SE/VA/13049)
  3. Botilsäter (S) CI:5 (1822-1830) Bild 174 / sid 339 (AID: v5152.b174.s339, NAD: SE/VA/13049)
  4. Malung AI:7D
  5. Älvkarleby (C) AI:21 (1876-1885) Bild 85 / sid 81 (AID: v127373.b85.s81, NAD: SE/ULA/11785)
  6. Älvkarleby (C) AI:21 (1876-1885) Bild 225 / sid 227 (AID: v127373.b225.s227, NAD: SE/ULA/11785)
  7. SCB döda Skutskär 1908
  8. Älvkarleby (C) F:7 (1903-1925) Bild 900 / sid 84 (AID: v187303.b900.s84, NAD: SE/ULA/11785)
.

Skapad av Genney 2.1